Rapport från femdagars

2005-08-17

 

Nu var det dags igen med det årliga elddopet 5-dagars som denna gång går i Småland. Denna gång blev inte familjen komplett då dottern har lagt av och var även tvungen att jobba denna vecka. Grabben är alltid tänd på att springa 5-dagars trots minimal träning och inga tävlingar sedan 5-dagars i Göteborg. Tydligen går det att hitta andra värden i 5-dagars än som undertecknad jaga livet ur sig för att få bra placeringar.

 

Detta år hade förläggningen blivit en stuga i Kaxholmen några kilometer utanför Husqvarna. Anlände på lördag eftermiddag och sista biten på bilfärden gick i det mycket vackra landskapet ovanför motorvägen en bit upp på förkastningsbranten ovanför Vättern. Landskapet är säreget och vackert med fin utsikt över Vättern. Vädret var omväxlande så det blev många olika vyer över Vättern och uttrycket ljuset vid Vättern gav verkligen skäl för namnet. Runt Kaxholmen fanns det odlingar i sluttningen som gav ett kontinentalt intryck. Det fanns bl.a. äppleodlingar så som man lärde sig i geografin i småskolan. Stugan var ett gammalt soldattorp men var lokaliserat på en villatomt. Den var fullt funktionell men stugans tidigare hyresgäster hade efterlämnat en dåligt städad och odiskat husgeråd efter sig. Det är tråkigt när man skall råka på sådant. Värdfamiljen var naturligtvis bortrest varför vi ej fann mödan värt att klaga.

 

Efter installationen så for vi ner till Skillingaryd för att morsa på övriga Torare och få våra nummerlappar och programböcker. Linus tycker programboken är en av höjdpunkterna att få läsa varje år. Tyvärr så var de ’endast’ en tidning i år och gav ej samma trevliga intryck. Det var inte lätt att hitta på campingen men till slut så kom vi rätt. Det skulle vara 4 familjer från klubben på campingen detta år vilket var förklaringen till att jag dundrade in i fel förtält. Två familjer hade lämnat återbud varför jag av misstag ramlade in i Vingåkers förtält. De var lika glada för det men kunde inte hjälpa oss med nummerlapparna. Övriga Torare var troligen på invigningen och när vi hittat rätt förtält så fick vi vår utrustning. Det var ett tag sedan som det var så lite Torare på 5-dagars. Vi som bodde i Kaxholmen, Börjeskogs och Klemets på centralorten och Anderssons hos någon bekant. Allt som allt 4 familjer och därav 9 löpare.

 

På tillbakavägen tog vi den lilla vägen över Vista kulle som gick på sluttningen ovanför motorvägen. Vägen gav ett trolskt intryck då man åkte bil i en lummig trädtunnel. Kvällen ägnades åt funderingar kring hur första etappen skulle se ut. Undertecknad kände en misstänksamhet att det skulle bli ett lättlöpt i detta 5-dagars.

 

Första dagen startade klubben i andra startgrupp så det blev väckning kl 07:00 då vi hade 11 Mil att åka. Det gick alldeles utmärkt att trots obefintlig vägvisning ta sig till TC. 8 Mil gick på motorväg så vi anlände före tidsschemat till tävlingen. Familjen hade alla olika starter och undertecknad hade 3 kilometer till sin. Detta kändes bra då man blev ordentligt uppvärmd. Joggade iväg och det var tydligen dryga kilometer då jag anlände endast 3 minuter innan start mot beräknade 10 minuter.

 

Förhoppningarna var på topp trots att formen inte hade känts bra under hela halvåret. Orken har tagit slut efter någon kilometer på tävlingarna, trots som jag trott skapliga fysiska förberedelser. Träningen sista veckan hade varit lätt varför det fanns en förhoppning att det skulle lossna när det var dags för detta års höjdpunkt.

Starten gick och det kändes lätt att springa i början. Första kontrollen togs med bra fart och till andra var det vägval som gällde. Tog inte det optimala och missade kontrollen lite. Ingen fara på taket då det kändes bra i kroppen. Till 3:e var det en brant stigning och där tog det roliga slut. Kände att kroppen inte alls svarade i forceringen uppför, tappade koncentrationen och missade kontrollen med dryga minuten. Försökte få fart på kroppen till de följande kontrollerna men tyvärr så hände inget i benen. Så fort det gick uppför eller blev besvärlig terräng så fungerade varken ben eller hjärna. Vid 8:an så blev det kontrakurs på en stig efter en forcering uppför och en hjärna som inte tänkte klart. Efter 8:an så blev det lättare terräng till de avslutande kontrollerna. Tyvärr var benen redan fulla av mjölksyra varför det inte gick att öka farten i de avslutande lätta partierna. Anlände till målet med blytunga ben och konstaterade direkt att det här loppet inte kommer att räcka till. Ser på de resultat som redan är uppsatta att jag har stryk med 6 minuter vilket till slut blir strax över 8 minuter. Uppskattar missarna till strax över tre minuter varför det bara är att konstatera att löpstyrkan inte alls räcker till i år.

 

Luften gick lite ur inför det fortsatta tävlandet och hjärnan går varm i försöken att förstå vad som gått snett i årsplanen. Försöker desperat hitta alternativa mål för de återstående etapperna. Hoppas på att det skall lossna men inser att detta endast är en desperat tanke då mönstret känns igen från årets tidigare tävlingar. I sådana här lägen skall man ju som vuxen skaka av sig frustrationen och bara gå vidare. Det är bara orientering och det finns så mycket viktigare saker att fokusera på och nu har jag ju chansen att fokusera på andra upplevelser under femdagars! Eftersom man som sagt är vuxen och förståndig, så tänker man och agerar på detta sätt…….

 

De flesta i klubben har haft en lite jobbig etapp och det var mycket kuperat för att vara lättlöpt! Några var också lite pirriga inför denna första etapp. Fortsätter terrängen femdagars i samma stil så kommer det bli ett mycket jobbigt årgång!

 

Återfärden blir lugn och tyst då alla i familjen har fått ta i ordentligt och är trötta. Kvällen ägnas åt att äta och mental uppladdning inför nästa dag. 2:a etappen innebär sovmorgon då vi har sen start. Målet är på samma ställe och det skall bli intressant att se om det blir lika jobbig terräng. Dock är denna etapp medeldistans varför det inte kan bli lika jobbigt. Värmer upp ordentligt för att få bort alla stelhet från dagen innan. När man står vid starten så kan man aldrig låta bli att hoppas på bra placeringar trots analysen dagen innan. Sprintar iväg uppför en brant backen till första kontrollen som tas hyfsat trots en lite mindre krok i vägvalet. Hjärnan fungerar dock inte och vägvalet till andra kontrollen blir uruselt. Det slutar med att även kontrollen missas. Både löpform och förmågan att tänka saknas och därmed blir det sådana här grova misstag. Lyckas ta mig samman och spikar återstående kontroller men då terräng och bana är mycket simpel så innebär misstaget i början en svag placering. Har inget krut i benen och får mentalt plåga mig hårt för att hålla farten.

 

Övriga i familjen är nöjda med sina lopp efter att inte ha gjort några stora misstag. Eddie och Erik gör bra lopp i ungdomsklasserna och hänger med bra i sammandraget.

 

Tillbakafärden avbryts med stopp på Jotex fabriksförsäljning i Värnamo. Besöket är tidig julafton för vissa i familjen, dock inte undertecknad. Vaddå nya gardiner? Vi satte ju upp nya i julas?

 

Nästa dag är vilodag och dagen börjar med en utflykt till Taberg för att njuta av utsikten. Berget är ett annorlunda ställe som verkligen avviker mot omkringliggande natur. Berget består av titaniummalm varför erosionen runt berget varit effektiv men inte rått på själva berget. På vägen tillbaks till Jönköping tar vi en sväng förbi målplatsen för 3:e etappen för att insupa atmosfären. Åker in till centrala Jönköping för att på turistbyrån hitta utflyktsmål. Turistbyrån ligger vid centralstationen som är ganska nybyggd. Det måste vara väldigt få järnvägsstationer som kan mäta sig med denna. Stationen ligger vid Vätterns strand och det är en mycket vacker station som i sig kan fungera som ett utflyktsmål. Tar en sväng på stan för att fråga efter den nya Harry Potter boken i den femtieltfte bokhandeln. Tidigare förfrågningar har mötts med beskedet att boken är slutsåld. Den har tagit slut redan en vecka efter utgivningen av den engelska versionen. Den Svenska finns inte än men trots detta så har upplagan haft en strykande åtgång. Boken är oerhört populär hos ungdomarna. Lyckan blir fullständig hos junior då det finns exemplar kvar i den besökta bokhandeln som ligger precis bredvid centralstationen.

Nu börjar debatten om att hitta ett utflyktsmål som alla i familjen kan enas om. Intressena är varierande varför debatten blir livlig. ¾ av familjen och junior i mammas mage besökte Jönköping för 19 år sedan och besökte då konstnären Kalle Örnemarks anläggningar. Kalle gjorde fantastiska konstverk av rivningsvirke vilket kunde studeras på hans gård utanför Jönköping. Tyvärr så har detta inte skötts och anläggning hade stängts. Ett prov på hans konst är trollet som kan ses bredvid motorvägen vid Husqvarna.

 

Magen börjar kurra varför familjen enas om att besöka Brunnstorps trädgårdskafé vid infarten till Husqvarna. Kaféet ligger vackert vid sluttningen mot Vättern. Insåg att detta var ett MYCKET vackert fik när vi betalade för kaffet och smörgåsarna! Njöt trots detta av miljön och vi blev livligt uppvaktade av småfåglar. Dessa var mycket orädda och hade lärt sig att när det vankas mat. Så fort man tappar en smula så kilar det en fågel snabbt under bordet och norpar denna.

 

Efter lunchen så fortsätter vi till Smedsbyn i Huskvarna. Detta är ett mysigt område med gamla arbetarbostäder och i varje hus finns det olika hantverkare. Vi blir något överraskade när vi konstaterar att ¾ av anläggningen är stängd på grund av semester! Är det inte då man skall ha öppet och försöka sälja så mycket som möjligt? De flesta hantverkare har stort behov av att prata då det av någon konstig anledning inte kommer många besökare då anläggningen är till största delen stängd!

 

Dagen avslutas med matinköp och uppladdning inför nästa etapp. Vem vet, kanske det kan hända något då man haft en vilodag? Vilodagen blir ytterligare en halv dag då vi startar i den sista startgruppen denna dag.

 

Vaknar pigg och utvilad på morgonen och känner att det spritter i benen. Känner en försiktig optimism då benen känns lätta när jag joggar till start. Det kanske vänder nu? Starten går och pinnar iväg och första kontrollen tas direkt. Kommer ifatt den som startar 1 minut före och som lägger sig som ett klister bakom hela banan. Idag fungerar orienteringen perfekt och orken räcker nästan hela banan. Känner inte den rätta speeden men lyckats mentalt slita mig fram i skogen. Kroknar rejält på slutet och min fripassagerare tackar för resan och sprintar ifrån mig. Insatsen räcker till en 5:e plats endast två minuter efter. Den sammanlagda placeringen är 9 efter denna etapp varför hoppet tänds igen. Känner mig dock lite tveksamhet då viljeinsatsen har orsakat mycket mjölksyra i benen och detta brukar straffa sig på flerdagarstävlingar. Eddie hänger bra med och Erik har en skaplig total placering.

 

Den 4:e etappen innebär tidig start då vi alla startar i den första startgruppen. Har 3,5 km till start och hoppas detta skall vara bra för att få bort stelheten i benen. Känner dock när starten går att det kommer gå saktare i dag. Terrängen börjar med enkel mo-terräng och enkla kontroller. 3:e kontrollen sitter på sluttningen till Taberg och innebär en tung klättring uppför. Kompassen fungerar inte på Taberg enligt PM vilket även bekräftas under klättringen. Känner att det går alldeles för långsamt uppför och missar kontrollen rejält. Lyckas ta mig samman någorlunda under den resterande banan men gör en krok beroende på ren trötthet vid 7:e kontrollen. Terrängen är mycket snabblöpt varför det krävs stark forcering. Tyvärr finns inte kraften vilket innebär ett riktigt bottennapp vad det gäller femdagars placering. Kommer 59:a vilket är ett av de sämsta loppen på mycket länge.

Om man inte är i form så är det farligt att satsa hårt på en etapp för det straffar sig på den efterföljande vilket bekräftades idag.

Eddie hänger fortfarande hyfsat med i sammandraget, Erik dyker lite under etappen och Linus börjar visa lite framfötter. Eftersom jag vet omfattningen av Linus träning så blir jag positivt överraskad att han avancerar trots att detta är 4:e etappen. Det är alltid roligt att se honom komma flängande mot mål då han alltid siktar på att vinna spurtpriset. Framförallt vill han slå farsan på spurten vilket tyvärr inte längre är någon konst! Ryggmusklerna har också stärkts senaste året så han inte ser ut som en krum H70 när han springer. Tänk på det alla grabbar som växer fort i tonåren, att träna mage och rygg så ni orkar hålla er upprätta!

 

Färden hem innebär kvitter från junior som är mycket nöjd med dagens insats medan vi något äldre har en mer lyssnande approach och helst endast skulle vilja lägga oss och vila. Som tur är så är färden till Kaxholmen kort. Den tidiga starten innebär att det finns utrymme för annat under resten av dagen.  När livsandarna börjar vakna igen bestämmer vi oss för att besöka John Bauer utställningen på länsmuseet och titta på rosor i rosenträdgården. Junior väljer att stå över vilket innebär att vi kan titta på attraktionerna utan tunga suckar i bakgrunden. John Bauer hade ett kort liv då han och familjen drunknade i Vättern under en storm. Blev lite överraskad hur mörka och dystra hans målningar var. Hade minnet från tidigare sagoböcker att de skulle vara lite mer ljusa och färgglada. På Länsmuseet fanns även lite annat smått och gott om Jönköping och Småland. Besöket i Rosenträdgården vid Rosenlund var trevligt. Det fanns många vackra och väldoftande rosor. Bredvid fanns ett äldreboende vilkas hyresgäster måste vara nöjda med den utsikt de får. Fick inspiration att köpa några av de rosor som visades upp men funderar var det skall få plats i trädgården. Trädgården har växt rejält under senaste åren med många fröodlade växter.

 

Sista dagen innebär jaktstart och Anita startar först i familjen. Målplatsen är mycket trång då man endast får sitta på ena sidan av spurten. Det blir också väldigt mycket folk då det inte fungerar med klubblottning på denna etapp. Nästan alla deltagare är på målplatsen samtidigt. Under denna etapp så kommer veckans enda regnskur på själva etapperna. Det har däremot regnat mycket mellan etapperna men vi har haft stor tur med vädret under själva tävlingarna.

Eddie kommer in med ett hyfsat lopp och en skaplig sammanlagd placering. Anita kommer med en rökare på slutet som vi naturligtvis missar men den intygas av Berit.

 

Nu börjar det bli dags för den egna insatsen och lufsar iväg mot starten. Känner mig loj och seg men hoppas på att tända till då jag har normalt tuffa konkurrenter både strax framför och bakom mig. Starten går och känner efter någon minut att det inte finns någon gnista. Ser närmaste konkurrent före mig men lyckas inte komma ikapp. Missar lite på 2:a och 3:e och blir ikappsprungen av den som jag skulle hålla undan för. Ledsnar mentalt och bestämmer mig för att vara bekväm, lägger mig på rulle istället för att ta några egna initiativ. Den enda jag behöver göra är att korrigera och gina när det går lite snett och när jag ser bättre passager i skogen. Känner dock att kraften inte räcker till för att hålla de andra tre löparnas tempo och släpper efter några kontroller. Luckan blir ännu större då jag missar en sten. Ser dock att jag tagit in 5 minuter på en annan löpare som missat men känner mig helt slak och likgiltig. Släpper bara iväg honom framför mig utan ens försöka hänga på och gör sneda vägval på de sista enkla kontrollerna på tallheden.

 

Efter dusch och några mackor så kommer junior i mål lika nöjd som alltid efter fem-dagars. Grabben är en gåta då han inte vill träna och tävla under året men alltid vill vara med i ”stora” sammanhang som femdagars. För egen del var detta femdagars en delvis ny erfarenhet. Förberedelserna har varit skapliga men energin har inte funnits, varken mentalt eller fysiskt. Hade en liknande upplevelse förra året i Göteborg men den var mera utifrån att jag var fysiskt sliten efter tävlingar i Österrike och Italien.

Nu börjar den stora utmaningen att analysera vad som gått snett och fundera på hur man skall se på den framtida träningen och tävlingen. Trots besvikelsen så står man nog på startlinjen nästa år igen i Hälsingland. Man slutar aldrig att drömma och fantisera vilket är tur då detta ger lite extra gnista i tillvaron! Femdagars är definitivt en intressant och stor utmaning. Varför inte prova själv?

Tänk bara igenom i god tid hur Du vill uppleva tävlingen och förbered Dig utifrån denna ambition. Jag tror att det var många andra i OK Tor som deltog och som hade ett större utbyte än undertecknad i Småland. Alla behöver inte fokusera på topplaceringar utan kan hitta andra mål med sitt deltagande.

 

Kari T